Vad innebär det gröna skiftet? Jag brukar beskriva det som ett skifte från industrialism till ekologism. Men vad betyder då egentligen ekologism?
I min bok menar jag att teknologiska förändringar visserligen är viktiga men inte tillräckliga för att nå en hållbar värld. Vi behöver ett skifte på många olika nivåer. Det är detta som ekologismen står för. Ett djupgående skifte. Ett ideologiskt skifte.
Men vad är då det unika för ekologismen, som skiljer den från andra politiska ideologier? Jag menar att det grundläggande för ekologismen är dess historiska uppgift att förstå människan ur ett ekologiskt perspektiv, och att förstå naturen ur ett etiskt perspektiv. Detta kan sammanfattas i de två punkter som också är de två första kapitlen i min bok:
1) Ekologismen utgår från en förståelse av att allt hänger samman. Människan är en ekologisk varelse, intimt beroende av natursammanhangen. De mänskliga samhällena och kulturerna är subsystem inom jordens övergripande ekologiska system, och vi behöver utforma våra samhällen utifrån denna insikt. Förståelsen för hur vi påverkar och hur vi påverkas av jordens ekosystem ligger till grund för ekologismens politisk vision om samhället. Jag argumenterar för att ekologismens kunskapssyn behöver vara en pluralistisk kunskapssyn som integrerar vetenskaplig analys med mer platsbaserade, traditionella kunskapsformer.
2) Ekologismen utgår från en bred och djup kärlek till livet. Detta innebär ett etiskt förhållningssätt där moralisk hänsyn ges inte enbart till människor, utan även till våra icke-mänskliga medvarelser. Observera att människor givetvis inkluderas i det etiska perspektivet. Som Arne Naess formulerar det: "Fördjupad omsorg om människorna, utvidgad omsorg till andra än människorna".
Dessa två ovanstående perspektiv menar jag är unika för ekologismen (som en politisk ideologi). Ideologier som socialism och liberalism utformades i en tid då människans intima beroende av naturen ignorerades och då naturen främst betraktades som en själlös resurs och ett objekt att erövra och utvinna "nyttigheter" från. Idag försöker olika politiska ideologier från höger till vänster integrera nya gröna tankar, men problemet är att de i grunden bygger på det industriella, antropocentriska tänkandet. Att på allvar föra in de gröna perspektiven skulle kräva att man dekonstruerar hela sin ideologi. Det är få som vill ta konsekvenserna av detta och resultatet blir istället att "miljötänkandet" hos höger-vänster-idelogierna i de flesta fall stannar vid tunna, urvattnade åtgärder av främst teknisk karaktär.
Ekologismens perspektiv är länkat till maktrelationer mellan människa-natur, men också till maktrelationer mellan olika mänskliga sociala grupper. Därmed så behöver ekologismen en förståelse för makt och maktrelationer. Detta är det tredje perspektivet, och det tredje kapitlet i min bok:
3) Ekologismen förstår maktrelationer vad gäller kön, klass och etnicitet som intimt förknippade med den ekologiska förstörelsen. Idén om att dominera naturen bygger på samma sorts tänkande som skapat strukturer av dominans och ojämlikhet mellan människor. Dessutom är den ekologiska frågan kopplad till kön, klass och etnicitet på det viset att de som rent konkret bär den största skulden för dagens miljöproblem är män i den rika, industrialiserade världen i väst.
Om vi då antar dessa ovan nämnda perspektiv som ekologismens utgångspunkt, vad betyder det då för hur vi bör utforma våra samhällen? Jo, ganska mycket, eftersom hela vår samhällsmodell utgår från ett antropocentriskt (människocentrerat) tänkande. Därmed är ekologismen i sin kärna djupt system- och samhällskritisk, och för fram nya visioner om samhället, om politik och ekonomi. Detta beskriver jag i kapitel fyra och fem i min bok:
4) Ekologismen för fram förslag på nya former av vitaliserad demokrati. Det är en demokrati som kompletterar representation med deltagardemokrati och direktdemokrati, och som låter jordens röster höras. Utgångspunkten är att alla de som är potentiellt påverkade av en risk skall ha en meningsfull möjlighet att delta eller annars bli representerade i skapandet av den politik och de beslut som skapar denna risk. Alla skall ha denna möjlighet, oavsett social klass, kön, geografisk härkomst, nationalitet, generation eller art.
5) Ekologismen utmanar idén om ekonomisk tillväxt. Istället för ett ekonomiskt system som är beroende av en ständigt accelererande tillväxt söker man andra sätt att utforma ekonomier som är mer varsamma och ekologiskt lyhörda. Dessa nya gröna ekonomier sätter livet i centrum, snarare än pengar och BNP. Begrepp som permakultur och bioregionalism ses som fruktbara utgångspunkter.
Slutligen menar jag att för att förstå ekologismen och det gröna skiftet behövs också ett andligt/existentiellt perspektiv. Vi behöver en kulturell förnyelse som utmanar konsumtionskulturens rätt ensidiga recept på lycka. Detta är det sjätte och sista perspektivet som också utgör det sista kapitlet i min bok:
6) Ekologismen förstår dagens situation utifrån en existentiell synvinkel. Industrisamhället och konsumtionssamhället har skapat en tillvaro som går allt hastigare, blir alltmer fragmenterad, ytlig och individualistisk. Därmed frustreras många gånger våra djupt liggande behov av samhörighet, helhet och djup. När naturen blir ett objekt att konsumera förlorar vi steg för steg möjligheten till besjälade relationer till de medvarelser vi delar planeten med. Ekologismen lyfter fram existentiella värden som länge blivit åsidosatta i det moderna samhället: långsamhet, frivillig enkelhet och den spirituella erfarenheten av det större sammanhang vi är en del av.
Läs en mer ingående beskrivning av de sex punkterna här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar