Ekologismens sex perspektiv på det gröna skiftet:

1) Den gröna förståelsen - allt hänger samman
2) Den gröna etiken - kärleken till livet
3) Den gröna maktanalysen - de sammanvävda förtrycken
4) Den gröna demokratin - att låta jordens röster höras
5) Den gröna ekonomin - ett livsbaserat perspektiv
6) Det gröna jaget - sökandet efter helhet och djup

Vad detta innebär förklaras i min bok, på denna blogg, samt i denna artikel.


onsdag 17 april 2013

Yrkande för naturens rättigheter i miljöpartiets partiprogram!



Detta yrkande lägger jag till miljöpartiets partiprogramsproposition, med förhoppning om att det skall bli en del av det nya partiprogrammet.
Yrkande:

Naturen har ett egenvärde och bör tillerkännas rättigheter på samma sätt som vi tillerkänner människor grundläggande mänskliga rättigheter. Ekosystemen med dess mångfald av arter har rätt att fortleva och bevara sina livsuppehållande funktioner.

Motivering:

Industrisamhällets juridiska system behandlar jorden och naturen som egendom, som enbart resurser att utnyttja. Men nu växer det fram en rörelse för naturens rättigheter på många håll i världen, baserad på gedigen forskning inom en mängd områden. Flera kommuner i USA har befäst lokala ekosystems rättigheter i sina förordningar och erkänner där deras fundamentala rättighet att existera, blomstra och bevara sina livsuppehållande förmågor. Länder som Ecuador och Bolivia har befäst Moder Jords rättigheter i konstitutioner och lagar.

 Att tillerkänna naturen rättigheter innebär något av ett paradigmskifte för vårt västerländska samhälle och juridiska system. Det innebär att erkänna att våra ekosystem med dess växter, djur, vattendrag och landskapsformationer har rättigheter på samma sätt som vi människor har rättigheter
- i princip får naturen en egen röst och kan försvaras i domstol av en advokat. Detta grundar sig i en systemvetenskaplig kunskap om alltings ömsesidiga beroende, där de mänskliga rättigheterna balanseras och integreras inom den större helhet som naturens rättigheter utgör.

Dagens miljölagstiftning är betydelsefull på många sätt, men den
utmanar inte den grundläggande relationen mellan människa och natur, som så länge varit förhärskande i västerlandet, där naturen ses som separerad från människan och enbart ett objekt att exploatera. Naturen ses i dagens rättsliga termer som vår egendom, det vill säga i realiteten en relation där människan är härskare och resten av naturen vår slav. Miljölagstiftningen inskränker sig till att reglera hur hårt vi ska få behandla denna "slav".

Rörelsen för naturens rättigheter utmanar härskare-slav-relationen i vårt förhållande till naturen. Genom att juridiskt tillerkänna naturen rättigheter får vi som engagerade samhällsmedborgare, lokalpolitiker, miljöaktivister, ortsbefolkning, m fl. den legala möjligheten och ansvaret att genomdriva försvaret av dessa rättigheter till ekosystemens fördel inne i rättssamhället centrala instanser.
Miljöpartisterna Valter Mutt och Annika Lillemets lade 2012 en motion om naturens rättigheter i riksdagen. Deras motion har inspirerat min skrivelse, Läs motionen. Förhoppningsvis kan detta nu bli en fråga som hela partiet driver, inte bara enskilda riksdagsledamöter.
Nätverket Lodyn som jag är initiativtagare till arbetar med frågan om naturens rättigheter här i Sverige. Jag har tidigare på denna blogg reflekterat över fördelar och brister med ett rättighetsperspektiv på naturen här på denna blogg, läs det inlägget här
Annars finns det mycket information på nätet. Besök gärna:
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar