Ekologismens sex perspektiv på det gröna skiftet:

1) Den gröna förståelsen - allt hänger samman
2) Den gröna etiken - kärleken till livet
3) Den gröna maktanalysen - de sammanvävda förtrycken
4) Den gröna demokratin - att låta jordens röster höras
5) Den gröna ekonomin - ett livsbaserat perspektiv
6) Det gröna jaget - sökandet efter helhet och djup

Vad detta innebär förklaras i min bok, på denna blogg, samt i denna artikel.


onsdag 11 maj 2011

Mp söker vägar till en grön ekonomi

Miljöpartiet håller nu på att utforma ett nytt partiprogram. Partiprogramsgruppen har bland annat skapat en blogg där man kan diskutera olika frågor. SEB-ekonomen Klas Eklund närvarade vid partiprogramgruppens första rundabordsamtal, och hans anförande finns upplagt på webben. Temat han tar upp är relationen mellan ekonomi och hållbarhet.

http://www.youtube.com/watch?v=-l5iCk6CAjE

Två saker kom spontant till mig när jag tittade på anförandet. Det första är hur rätt han har när han ifrågasätter tjänstesamhället som liktydigt med en hållbar ekonomi. Precis som han säger, så är mycket av tjänstesektorn - inte minst turistsektorn - kopplad till stor miljöpåverkan.

"Det postindustriella tjänstesamhället" och "informationssamhället" är inte ett alternativ till industrialism. Tvärtom är industrialismen ofta dess förutsättning. Så här skriver jag i Det gröna skiftet:


Liksom industrialismen dolt och osynliggjort att vi är helt beroende av jorden, så har talet om det ”post-industriella samhället” osynliggjort hur vi fortfarande är beroende av industrialismens maskiner (s 171-172)

Att därför skapa en tjänsteekonomi och tro att den automatiskt är ekologiskt hållbar leder därför helt fel.

Den andra saken jag började fundera på när jag hörde Klas Eklunds anförande var hans oreserverade ofamnande av det nuvarande ekonomiska systemet - om än i modifierad form: Grön kapitalism. Klas Eklund menar att det enda rimliga är att utgå från dagens ekonomiska system, eftersom miljöhoten är så akuta.Vi hinner helt enkelt inte skapa nya ekonomiska system utan måste utgå från det vi har och reformera dem. Det är ett vettigt argument – förutsatt att det går att göra dagens ekonomiska system hållbart. Det vet vi dock inte. Många menar att det inte går.  Kanske finns det en inneboende problematik i dagens ekonomiska system som gör det ohållbart? Just därför är det också viktigt att undersöka och utveckla andra ekonomiska modeller. Jag tror att vägen för Miljöpartiet att gå i denna fråga, är att hålla flera bollar i luften. Mp bör:

1) Arbeta med att göra dagens ekonomiska system så grönt det bara går, genom miljöekonomiska verktyg som skatteväxling, personliga utsläppsrätter, mm.

2) Att utveckla alternativa ekonomiska modeller. Dessa kan om de sedan visar sig positiva och fungerande efterhand överta eller åtminstone komplettera allt större del av det ekonomiska livet. Alternativt kan de vara viktiga om dagens ekonomiska system helt enkelt kollapsar. Det är väldigt märkligt att vi förlitar oss på att ett enda ekonomiskt system skall vara globalt rådande. En pluralistisk ekonomisyn kan istället utgå från en mångfald av ekonomiska former. Det tror jag skapar mer robusta och resilienta ekonomiska förutsättningar.

måndag 9 maj 2011

Moder Jord erkänns rättigheter i Bolivia!

Bolivia är på väg att instifta en historisk miljölag som erkänner Moder Jord rättigheter och som ställer naturen och människan på en jämlik nivå. Enligt Bolivias vicepresident Álvaro García Linera etablerar denna lag ett nytt förhållande mellan människa och natur.

Enligt lagen ses jorden inte bara som en plats som tillgodoser levande varelser med resurser, utan också som en levande organism i sig. Lagen fastställer att:

She is sacred, fertile and the source of life that feeds and cares for
all living beings in her womb. She is in permanent balance, harmony and
communication with the cosmos. She is comprised of all ecosystems and
living beings, and their self-organisation.
 


 Jorden tillerkänns totalt elva rättigheter, bland annat dessa sju:

- Rätten att leva och att existera.
- Rätten att kunna fortsätta vitala cykler och processer fria från mänsklig modifiering.
- Rätten till rent vatten och ren luft.
- Rätten att inte bli förorenad.
- Rätten att inte få cellstrukturer modifierade eller genetiskt förändrade.
- Rätten att inte skadas av storskalig infrastruktur och utvecklingsprojekt som påverkar balansen i ekosystem och de folk som lever på platsen.

Den Bolivianska regeringen planerar också att inrätta ett eget
department och utse en ombudsman för Moder Jord.

Liksom jag i mitt förra blogginlägg om demokratirörelsen i arabvärlden skrev om en historisk händelse, så måste jag nog säga detsamma om denna nya lag. Dessutom har Bolivias president, Evo Morales, bett FN att anta deklarationen om Moder Jords rättigheter. 

Men samtidigt är det naturligtvis ingen ny idé, detta att ge naturen rättigheter. 1972 skrev Christopher Stone sin berömda artikel: "Should trees have standing - Toward legal rights for natural objects." Även Kulturhistorikern Thomas Berry har under många år verkat för idén "Earth Jurisprudence" - som handlar just om jordens rättigheter.

I min bok Det gröna skiftet skriver jag om att låta jordens röster höras, och föreslår ekoadvokater och andra former av verktyg för att utveckla en grön, ekologisk demokrati. Jag använder mig inte uttalat av rättighetsbegreppet. Det är viktigt att vi inte reducerar naturen till en samling rättigheter. John Livingstone menar att rättigheter är ett politiskt instrument som vi försöker pådyvla naturen. Det är imperialistiskt och patroniserande anser han, ett sätt att försöka inordna naturen i våra mänskliga politiska kategorier, ett sätt att försöka tämja naturen. På så sätt liknar kritiken den som ekofilosofer uttryckt angående att koppla samman ekonomi och natur genom att "sätta pris på miljön" - att man då reducerar naturen till ett ekonomiskt perspektiv.

Jag håller med om kritiken till en del, och vi måste vara medvetna om farorna med att använda rättighetsbegreppet. Faran är att vi reducerar naturenoch vår relation till naturen  till enbart dessa rättigheter. Men så behöver det givetvis inte bli. Som en del försvarare av rättighetsidén framhållit så behöver vi inte reducera naturen till rättigheter, lika lite som vi reducerar andra människor till bara en samling juridiska rättigheter. Rättigheterna finns där som en juridisk grundsten, men i de flesta mänskliga relationer finns många andra dimensioner främst närvarande - omtanke, kärlek, omsorg, vänskap. Detsamma gäller vår relation till naturen. Den kan inte reduceras till en politisk eller juridisk relation. Eller en ekonomisk.

I kapitlet Den gröna etiken i min bok, diskuterar jag just grunden för vår etiska relation till världen. Vad jag föreslår är att utgångspunkten är en universell hänsyn som nyfiket och öppet och respektfullt närmar sig den andre (mänsklig eller icke-mänsklig andre). Teorier och begrepp som rättigheter och lyckomaximering kan då användas för att öppna nya perspektiv och för att fördjupa vår respekt, men jag är kritisk till att utforma en enda moralisk princip att utgå ifrån. Det är så jag ser på den utveckling vi nu ser med "Moder jords rättigheter" och "Naturens rättigheter". Det är en fantastisk utveckling som har potentialen att skapa en ny syn på naturen. Men det är inte det enda saliggörande perspektivet för vår relation till naturen. Men som en väg bland många andra tror jag att "Moder Jords rättigheter" kan berika utvecklingen av en genuint ekologisk kultur.

Vi får nu se om Bolivia verkligen tar Moder Jords rättigheter på allvar i praktiken, och inte bara i fina deklarationer och lagförslag. Samtidigt som de nya lagförslagen nu  håller på att godkännas, så tredubblar Bolivia sina investeringar i utvinning av fossila bränslen. Jag undrar vad Moder Jord anser om detta...

Läs mer om Jordens rättigheter:

Ang det nya lagförslaget:
 http://www.guardian.co.uk/environment/2011/apr/10/bolivia-enshrines-natural-worlds-rights

http://www.latinamerika.nu/dubbelmoral-kring-moder-jords-rattigheter

Om Earth Jurisprudence:

http://www.earthjurisprudence.org/

Community Environmental Legal Defence Fund:

http://celdf.org/